gotanapalmheart ♕

Jag har blivit med bil, helt gratis. Dock en gammal, ful och rutten bil som jag inte vill ha. Den kan liknas vid en stor gråval som börjar närma sig sina sista månader i ett långt och tragiskt liv. Det mest fascinerande med bilen är jag och mina föräldrar har ryckt ihop ett x antal gånger om att jag inte vill ha den och att mina föräldrar säger att ens första bil inte alls brukar vara en Lamborghini. Envis som jag är svarar jag "Ja", när dom frågar om jag hellre vill åka buss än bil till jobbet - dock är det inte sant. Mamma försäkrar mig även med att när hon och pappa har gjort en "pimp my ride" med bilen så är den alldels utmärkt att åka med. Vad mer kan bli fel då? Jo det är helt fel märke (typ enda märket jag inte kan tänka mig) och som jag inte kommer gå ut med i bloggen, den är helt fuckad i handbromsen och den är världens äckligaste bil att köra. Jag hatar och köra den. Samtidigt får jag dåligt samvete när en släkting kommer med en fungerande bil och jag får den gratis och när mamma och pappa engaerar sig med att hjälpa mig. Men jag vill inte köra den för den är hemsk! Vad får man då till svar när man säger detta? Jo, så tycker man om alla bilar man inte är van vid att köra och att man vänjer sig vid den. Jag kan inte vänja mig och talar då om för mina föräldrar som fått både svans och horn och blivit lagomt röda att de kan ta gråvalen och jag tar deras lilla lila faran - boten! Men nähä. Då helt plöstligt så duger inte bilen alls. VARFÖR SKA JAG HA DEN DÅ? Usch. Blir bara förbannad och mår illa varje gång jag sneglar till på bilen.